Lär dig mer om svensk arvsrätt, vilka som har rätt till arv och hur arvskifte och testamente påverkar fördelning av tillgångar vid dödsfall. Få mer info här.
Vid ett dödsfall kan frågan om vem som har rätt till arv skapa starka känslor och osäkerhet. Arvsrätten har flera regler som styr fördelningen av egendom mellan efterlevande, exempelvis att barnen till den avlidne alltid har rätt till en del av arvet, även om ett testamente finns. Många tror felaktigt att ett testamente kan åsidosätta alla arvsregler men så är det inte enligt lag i Sverige.
Ofta ger svensk arvsrätt tydliga besked men det förekommer missförstånd, till exempel för sambor utan gemensamma barn. I sådana situationer är det viktigt att känna till att sambor i regel inte ärver varandra utan särskilt testamente. Genom att informera sig om gällande lagar minskas risken för framtida konflikter och felaktiga beslut kring fördelning av arv.
Så påverkar testamente och arvskifte enligt arvsrätt
Ett testamente kan påverka arvsfördelningen men den svenska arvsrätten sätter vissa gränser, särskilt när det gäller barnens laglott. Laglotten är den del av kvarlåtenskapen som barnen alltid har rätt till, oavsett innehållet i ett testamente. Om det inte finns några bröstarvingar går arvet till föräldrar eller syskon enligt lagens arvsordning.
Ett arvskifte innebär att arvet delas och tillgångarna fördelas mellan dem som enligt lagen eller ett testamente har rätt till arvet. För att underlätta arvskiftet och undvika missförstånd bör man sätta sig in i vad arvsrätten innebär innan fördelningen påbörjas. I många fall är det nödvändigt att anlita juridisk expertis, särskilt om många arvingar är inblandade eller om det finns oklarheter i testamentet.
Läs mer information och tips för dig på webbplats: xn--arvsrtt-9wa.nu/